Imorse när jag vaknade var jag ledsen. Jag kände mig ensam och tom, ungefär som när man precis har blivit hårt dumpad och vaknar upp till verkligheten dagen efter. Den tomma hopplösheten. Inte för att jag inte trivs här i Oslo, för det gör jag. Det jag saknar är nog det vardagliga livet jag hade - ni alla söta vänner, familjen.. Kunna åka och käka middag hos mamma eller gå och ta en fika på stan med en tjejkompis.
Att komma ny till ett nytt ställe innebär många stora förändringar helt klart.

Hur som helst vet jag när jag känner sådär att det kommer försvinna så fort jag vaknat och kommit igång, fått börja jobba och så. Idag städade och tvättade jag samt va ut å sprang efter jobbet. Inser hur viktigt det är för mig att jag får göra saker som gör någon nytta och hur rastlös jag kan bli om jag inte gör det.

Imorse haha däremot, glömde jag mina saxar. Kom på det på bussen och med min timmes-enkelväg är det inte bara att hämta. Så fick lite skamset fråga efter några lånesaxar på jobbet, varpå jag fick två riktigt utslitna stackare. Jag bad att jag skulle slippa få några kunder, och såklart droppade det in flera stycken på rad där. Håret bara böjde sig för saxen och det slet och hade sig. haha. Ska aldrig mer glömma mina saxar. Hade även en kund som beställde en ny tid hos mig om en månad, tjoho! Mitt första riktiga X (= stammis).

Just det, var ju fest x2 i helgen också ja. Här har ni lite bilder.